Jag brukar säga att jag i princip aldrig är inne på Facebook. Igår loggade jag in och där hade jag mail liggandes från april 2008 och ca 140 förfrågningar, så det ligger nog en hel del i mitt påstående. Jag brukar bara lägga till de som har lagt till mig och sen är det bra med det. Men efter den nya versionen av Facebook så fick jag lite mer att göra pga chatfunktionen, många som ville snacka lite.
Och då fick jag mig tid att titta runt lite på mina friends. Fascinerande vad folk faktiskt visar på Facebook, det måste jag säga. Lite naket, lite olagligheter, lite allt möjligt.
Man brukar ofta döma ut fjortisar på Bilddagboken då de emellanåt förevigar saker som en framtida arbetsgivare kanske inte skulle se med blida ögon på. Idag är det rentav vanligt att ett företag gör ett internetsök på en arbetssökande, och vips så kan dumheter komma upp.
Det kan betraktas som omoraliskt att söka upp personer på detta sätt, men det är ju inget som kommer fram ändå. "Nej, tyvärr får du inte jobbet eftersom du visar lökarna på nätet" blir nog inte den officiella förklaringen till varför man inte får jobbet.
Bara nu i veckan var det ju en dagisfröken (i Sverige) som fick foten för att hon var lättklädd på nätet. Hon var inte ens arbetssökande, hon var anställd och fick kicken i efterhand!
Hur som helst, jag är nog inte lika generös med att bjuda på mig själv som vissa väljer att vara.
Internet är allt annat än privat, och vem som helst kan se dig. Samma sak med min blogg, jag väljer noga vad jag skriver om och utelämnar kanske en hel del som jag egentligen vill snacka om, bättre då att välja en anonym blogg där ingen ser vem som ligger bakom orden. Denna är väldigt "offentlig" och då är jag också relativt städad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar