tisdag 20 oktober 2009

Let Man's Petty Nations Tear Themselves Apart

Vet inte hur jag kom in på det, men jag satt mest bara och tänkte på stora melodier. Inte helt osökt är det då lätt att komma in på Tommy Körbergs pipa, när han drar loss de sista episka raderna i "Anthem" ur Björn&Bennys musikal Chess.

Smaka bara på detta:
And you wonder will I leave her -- but how?
I cross over borders but I'm still there now

How can I leave her? Where would I start?
Let man's petty nations tear themselves apart
My land's only borders lie around my heart




Det är ju rentav hårdrock i slutet! "Let Man's Petty Nations Tear Themselves Apart"! Skulle ju passa till vilket guitarlick som helst!

Lite tråkigt är det allt att man inte kan se denna uppsättning. Jag är ju lite gay eller finkulturell på det sättet (eftersom jag kommit att kallas för båda epitet, beror på vem man frågar antar jag), att jag är väldigt svag för musikaler och Chess har inte varit uppsatt på över 20 år.
(och nej, jag kan inte räkna 2008 års uppsättning med Josh Groban, det var ju fasen bara musik på en scen, inte en musikal. Det var dessutom omskriven musik...)

Chess utspelar sig alltså under kalla kriget, och två stora schackprofiler möter varann, en jänkare mot en ryss, och vinsten är viktig i rent propaganda-syfte (där Körberg spelar Anatoly Sergievsky i originaluppsättningen då). En kvinna som är manager för amerikanen, hamnar naturligtvis i en romans med ryssen... Jaja, ska jag vara ärlig så låter detta riktigt tråkigt, men episka ABBA-melodier är väl ändå allting nånting??
(Jag har i alla fall sett två Björn&Benny på scen - Kristina från Duvemåla på Cirkus i Stockholm, och Mamma Mia! i Londons West End)


Slänger in en liten bonus här, One Night in Bangkok är ju också en stor hit ur Chess, men då jag har svårt för den störiga pratsången i originalet så vi tar en lite nyare variant från Vinyl Shakerz istället. Chess lever vidare, det är sensmoralen.

Inga kommentarer: